sovrum

Jag minns de där sovrummen från kompisar, bekanta under skoltiden. Det fanns de som jag tyckte hade häftiga sovrum. Oftast en madrass direkt på golvet, en cool stereo och inte allt för sällan asfalt direkt på golvets plastmatta. Jag tyckte de var häftiga, rebelliska på alla sätt. Sen fanns det de som hade snygga sovrum. Milda färger på väggarna, fönsterlampor, stereo och sängar med snygga sänggavlar. Askfat på golvet saknades men det fanns däremot rakvatten och parfymer där på golvet. Hårdrockskivorna var betydligt mer begränsade till antal i de sovrummen med sänggavlar i förlösande till de sovrummen där madrassen låg på golvet. Jag hade svårt att medge att jag trivdes bäst i de sovrum som hade sängar med sänggavel. Jag ville inte vara sån. Jag ville vara den som trivdes med en madrass på golvet. Ändå var jag lite ängslig, lite nervös då jag satt där på golvet på den där madrassen. Det kändes inte som hemma om man säger så. Det kändes som man gått vilse i sin egna hemstad. i dag kanske man läser in lite annat i det där med de olika sovrummen, man drar kanske slutsatser i dag som man inte drog då. Jag tänkte på det då, jag tänker på det i dag.