melodifestivalen

Melodifestivalen pågår för fullt. Jag följer det slaviskt som vanligt. Första gången som jag brydde mig var väl 1986 då Tommy Kölberg vann med stad i ljus. Visserligen så hade det varit omöjligt att undvika "är det det här du kallar kärlek" året innan. För mig är melodifestivalen brytpunkten, det är det sista tv-evenemanget man följer, sen kommer våren. Jag ser gärna melodifestivalen som ett tidigt vårtecken. Visserligen har jag haft år då jag inte tittade på det. Nog har det funnits några år då man inte tittat lika slaviskt. Men jag har upplevt det som att sen man införde det där med deltävlingar har det blivit bättre. det har blivit bredare när fler bidrag kommit med, mer spännande med finaler och så vidare. Dessutom tycks det vara en grej som man kan samlas runt. mer än en gång har jag suttit med goda vänner och sett på delfinalerna. Vid några enstaka tillfällen har jag sett någon delfinal på storbildstv på någon krog. visst har det blivit en del tittande med. Så var det inte 1985. Då satt man och fyllde i sin egna lilla tabell som man klippt ur dagstidningen och sen satt man där med familjen, åt varma smörgåsar vid tv-n, då handla det om enkväll per år, sen var det roliga slut. Nej nog har det blivit bättre med åren alltid.