en plats

För tio år sen öppnade jag en dörr till en plats snarare än en ny värld. Världen var långt ifrån ny för mig. Världen hade säkert öppnat sig för mig redan för tjugo år sen och mer där till, men platsen var ny. Jag hade blivit rekommenderad att göra ett besök och ”se mig om.” jag såg mig om i två år och mer där till. Och jag stängde aldrig dörren till platsen, världen var min värld redan för tjugo år sen.

Jag upplevde en konservatism som jag inte trodde fanns i modern tid. Jag såg en fyrkantighet och jag upplevde en brist på flexibilitet. Jag var fast besluten om att dröja mig kvar. Kanske hade jag en naiv förhoppning om att jag kunde förändra, att det behövdes förändras. Nu anser jag att det var korkat. Varför skulle jag försöka få andra att dela min uppfattning? ”Låt var och en leva som den så önskar” fick jag lära mig under den resan. Det var ganska mycket som jag vände mig emot, det som då tycktes vara platsens grundstomme överensstämde inte alls med min värld.

Under dessa tio år har jag gått och kommit och jag har kanske blivit bättre på att lyssna och jag har tveklöst blivit tystare. Det råder det ingen tvekan om. och jag är övertygad om att jag på intet sätt, på inget plan förändrat platsen. Och det tror jag är bra. Det var en förmäten önskan, dessutom fullständigt korkad.

Resan har gått från musiken och filmens värld via en plats som jag fann för tio år sedan. Resan har gått vidare via fester och till en början färgade resan bokhyllans utbud. Nu siter jag här tio år senare och googlar termer som jag minst sagt kände tvekan inför för tio år sen. Det jag så rabiat förkastade sitter jag nu och söker upp. Jag försöker gå igenom allt och kanske gör jag det med andra glasögon. Platsen blev bara en plats som dök upp på tidslinjen mer än tio år sen resan började, och det har gått mer än tio år sen dess att resan började. Just det faktum att jag i denna stund sitter och googlar ord ur terminologin som jag aldrig trott att jag skulle kunna bidra med lösningar visar att resan långt ifrån är över.  Jag googlar, terminologin som var så opassande 2004 känns i dag så ”hemma” att jag inte behöver fundera på ordens innebörd. Jag vidarebefordrar den information. Den märkliga plats som var något ostrukturerat och kaotiskt har i dag blivit en form av bibliotek. Jag bygger inte en motargumentation utifrån de information jag hittar, jag vidarebefordrar den bara och överlåter det kritiska tänkandet till mottagaren.