drömmar av glas

Hösten 2000, närmare bestämt december 2000 dök bilden upp på min skärm. Det såg ut som ett konstföremål. Det var något för mig helt unikt och det tilltalade mitt innersta. Det skulle dröja ytterligare tio år innan jag hittade något motsvarande. 2010 kunde jag äntligen köpa in de där föremålen som jag hittade 2000 i december. Priset hade knappt sjunkit alls under 10 års tid. Men jag hade insett att produkterna höll på att försvinna från marknaden.

Samma år som jag köpte de där föremålen, det vill säga sommaren 2010 fick jag syn på min nya längtan. Jag gick sedan runt och spanade in föremålen. Även de kändes som rent konst. Jag upptäckte dem 2010 på sommaren och sommaren 2014 var samlingen fulltalig, eller snarare jag hade de föremål i produktionen som jag verkligen ville ha.  Under resans gång visade det sig ganska snart att det var näst intill omöjligt att titta det jag drömde om ute i butik. De få butiker som fanns kunde inte ta hem föremålen, de fanns inte hos deras grossister, och de som hade de hos sina grossister vägrade göra det eftersom det blev för dyrt. Dessutom var det få eller inga butiksinnehavare som trodde på det som jag gick runt och drömde om. Nu när jag har det jag drömt om kan jag säga att det var mödan värt.

Jag undrar när mitt samlande började. Kanske var det då jag klev in i butiken i Örebro en snöig vårvinterdag på nittiotalet, året kan mycket väl ha varit 1994, som senast 1995. Något som började med ett besök i en liten butik för 20 år känns lika aktuellt i dag som då. Den där känslan av att äga. Den där känslan av att se det som konst, som magiska föremål, lite som museiföremål än något annat. Jag har ständigt ögonen öppna för att kunna utvidga min samling. Pirret när en försändelse anländer till min brevlåda går att likna vid pirret då jag klev in i den där butiken för drygt 20 år sen. Under dessa tjugo år har butikerna kommit, de har spridit sig från storstäder till landsbygd, och dött ut då nätet tagit över. Med tiden förändras det mesta, och med åren har mitt intresse bara vuxit.