Höstmys

Nu när månen växer sig större för varje natt som går i takt med att mörkret blir allt mer kompakt då augusti närmar sig sitt slut. När kräftskivorna avlöser varandra och ger sommaren ett värdigt slut. När det finns ett vemod på altanen där några tar ett bloss. Det finns ett behov at äta sig mätt inför en åtta månaders lång vandring genom mörker, snö och kyla. Det finns en känsla av att något tar slut och något okänt tar vid.

Man ska ställa rätt sig, in i vardagen. Bilarna kör sömnigt förbi korsningen på väg mot dagis, skola och arbete. Daggen är tyngre och dröjer sig kvar en stund efter gryningen. När kaffet är det enda som känns igen från sommaren som ebbar ut, och ett vemod lämnar inte någon själ i fred. Redan på tisdag börjar det, tankarna, längtan och drömmarna inför nästa helg. Tacomys är det enda som ger en ork och hopp. Ändå så räcker det inte, det räcker inte på långa vägar.

Man vill byta ut allt hemma. Soffan är mjuk, men man sitter där sida vid sida eller så får man trängas med allt för att komma nära. Och att få komma nära, riktigt nära är bättre än tacos. Alla färgerna i ljuskopparnas glas och så stenar på ett ljusfat. Alla dom där vilda somriga själarna ändrar skepnad och ordet som man söker är ”mys.”

Stränderna har tömts och man är mitt uppe i veckan. På något sätt försöker man komma tillbaka till rutinerna, ändå minns man inte hur man brukade göra för att överleva innan sommaren. Jobba i kapp, jobba över, jobba sig in i vardagen och det finns en längta som inte går att beskriva med ord då man skyndar hem via närbutiken. Men man kan utkristallisera det, Sammanfatta det med ett ord ”tacos.” var är alla kuddar i sängen som behövs för att ge en stöd då man ska lägga sig i tid.

Inget av det som varit tycks funka, man söker och söker men hittar inte rätt kanal, på radion i köket man får mest brus. Var är badskummet? Doftljusen, var är dom? Navigerandes bland kanalerna försöker man hinna vara med från säsongstarterna på alla tv-serierna. Vad är rätt just nu? Vilket humör? Och plötsligt kommer man på sig själv med att sitta och skriva ”höstmys” med fingret på diskbänken som man egentligen borde torka skinande blank.