inte så ensamma

Vad är det som händer på fredagar efter 22? Det är något som händer då. Det är som saknaden hos singlarna på nätet blir tydligare och de som lever i dåliga relationer visar sprickorna i fasaden. Det har alltid varit så. Inlägg på twitter, inlägg på andra forum och i bloggar. Jag undrar hur det ser ut på FRA en fredagskväll. Datatrafiken och sms-trafiken måste svämma över av längtan. Det finns något vackert i det där. Man ser det nakna, det är så tydligt. Oavsett hur det uttrycks så finns känslan av längtan efter en kram där, den är väldigt tydlig. Jag tänker inte ta några exempel. Jag bara nöjer mig med att göra detta konstaterande.  Just fredagar, till viss del lördagar med, men framför allt fredagar. Det finns så många communitys, så många forum som facebook och twitter och jag har besökt dem alla under åren känns det som. Men den där längtan har alltid funnits där på fredagskvällarna. Hur vi säger det är en sak och det varierar nog från person till person, men det vi säger är nog samma sak: ”ge mig en kram” och på nätet blir det väldigt tydligt. Orsak? De som lever i en lycklig relation sitter inte särskilt ofta på nätet en fredagskväll efter tjugotvå om de har sin älskling hos sig. Det händer nog, men det är inte särskilt ofta. Det är dom som är ensamma, ensamma för de inte har någon, ensamma för att deras älskling är bortrest, eller ensamma i sin relation som utgör majoriteten av de som vistas på nätet en fredag efter klockan 22, det är min uppfattning. Inte underligt att längtan blir som tydligast just då. Så till alla er som sitter där ute nu i kväll vill jag önska er en god natts sömn och ge er en kram. Ni är inte så ensamma som det känns en fredag efter klockan 22. God natt.