oväntat besök

Jag försöker intala mig själv att det är något rebelliskt i att vakna klockan 05.00 en ledig dag och ta tag i tvätten. Jag har ett mål och det är att få upp första maskinen med tvätt till åtta innan jag går min promenad. Varför jag satt upp just detta mål är jag inte helt på det klara med. Men jag är säker på att det finns en orsak till det. Det kan möjligen vara så att jag ännu inte vaknat helt och hållet. Så här års gäller det att ta vara på soltimmarna så man får tvätten torr.

Jag går runt och plockar tvätt. Jag överväger att torka av diskbänken. Det finns att göra.  För några dagar sen fick jag ”oväntat besök” vilket inte hör till vanligheterna för en som lever ensam. Det var någon kille som skulle läsa av vattenmätaren. Helt plötsligt stod killen där utanför min dörr. Han gick rakt igenom huset. Jag undrar vad han såg? Jag undrar vilken bild han fick av mig. Man lämnar massor av spår i sitt eget hem. Val a tavlor, val av kläder som ligger på stolar i hallen och så vidare. Själv tänker man ju inte på det, man ser inte träden för all skog. Men andra ser. Jag undrar vilken bild killen hade av mig då han lämnade bostaden några minuter senare. Det är ytterst sällan jag har gäster, än mindre ”oväntat besök” så det där med att plocka undan är inte det som står högst på dagordningen i mitt vardagsliv. Jag har en känsla av att allt som är jag låg framme, väl synligt, både bokstavligen talat och bildligt talat.