det är inte en dejt

Det är inte en dejt. Det är ett samtal under en fest. Jag ser in i hennes ögon. Det är något som jag känner igen. Det är inte hon, det är inte hennes personnummer, eller hennes bostadsadress. Men det är något jag känner igen. Något jag sett så många gånger och som jag alltid gillat, något i blicken, något i attityden. En person med stort varmt hjärta, en underbar humor, en person med egna tankar och en öppet sinne. Jag har sett det förr. Det som tilltalade mig 1996 tilltalar mig uppenbarligen 2015.

Jag inser att jag alltid kommer attraheras av den där attityden, den där personlighetstypen, den sortens av tänkande människa, och kvinnor i den åldern. Jag inser att jag kommer troligtvis reagera på samma sätt 2035 med om jag hamnar i samma situation. Och jag har en känsla av att jag medvetet kommer söka upp en sådan situation, försätta mig i ett läge där jag kan välja. Jag påminns och jag gillar det som jag blir påmind om, de sidorna hos mig själv, eller snarare det som jag attraheras av plingar till i mitt inre och just det, just det området i mitt inre gillar jag, och jag gillar det mycket. Det är där min humor och positiva livssyn brukar hålla till.