Det är något speciellt med att stå och sopa golven med katten Tuff på axeln strax före sju en lördagsmorgon. Katten sitter där på min axel medan jag går runt och sopar och jag kan höra henne spinna. Kattspinnandet och så podden som får mig att skratta högt.
Denna vecka har fyllt mig med energi. det känns som om livet kommit tillbaka. Man skulle nog kunna säga att så här års går jag känslomässigt igenom ett rus som kanske liknar det känslorus som andra får på våren. Sensommaren, den tidiga hösten är underbar.
Att få gå runt hemma och lyssna på en podd, samtidigt som man mins sina drömmar från de natt som gått är gudomligt. Jag njuter till fullo av dessa stunder. Det är energigivande, motsattsen till energikrävande. Jag signalerar att jag finns, lever och har det bra genom att ösa ut bilder på instagram och slänger i väg lagom genomtänkta tweets. Och i mitt sporadiska tittande från diskbänken upptäcker jag vad smidigt det är med fingeravtrycksläsning då man stökar runt. Det är skönt att få de där stunderna då man är med sig själv och sina tankar samtidigt som man liksom fixar och trixar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar