Denna höst inleder jag med att gå i den där känslan. De där
känslan av att tanken var rätt, allting var rätt, men valen var inte de
optimala. Det var vid ett eller ett par vägskäl som allt gick lite galet. Men
om man orkar hålla fast vid tanken, ha
sikte på samma mål, men har en chans att slå in på rätt väg vad händer då? Om
det där som man trodde var ”fel väg” möjligen visar sig vara en omväg? Om det
inte är värre än så, vad skulle det då innebära? Göra om, göra rätt? De där
tankarna har smugit sig på mig i inledningen av denna höst. Det är kittlande
och lockande…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar