Jag försöker komma på något som kan mäta sig med det. Hösten
1992. Erotica. I dag pratas det om Brittney Spears, Lady Gaga och så vidare.
Jag tror inte för en sekund att de kan mäta sig med Madonna och det som skedde
då hösten 1992. Den 20 oktober 1992, ”erotica” var inte en skiva, det var en ny
värld. En värld som säkert chockade och skakade om, men samtidigt en värld som
var så främmande att många inte förstod vad som hände.
Det var en intensiv kampanj, bilder kablades ut, allt var så
genomtänkt. Allt var så nervkittlande. Allt var så tydligt utan att vara
billigt, däremot skrämmande. Jag vågade inte ha planscherna uppsatta med de
mest vågade motiven. Videos censurerades, debatterades. Jag vill minnas att det
gavs ut böcker med bilder som gick att anknyta till albumet ”erotica.”
Jag var nyss fyllda femton år. Army of Lovers hade
provocerat hela nationen Sverige med glimten i ögat. Men på något sätt kändes det
som om Madonna inte gjorde det med glimten i ögat. Det kändes som hon menade
allvar, vad det var som hon ville få fram var inte helt tydligt för mig som
femtonåring. Sharone Stone hade gjort filmen ”Basic Instinct” 1991 och året
därpå skulle hon synas i filmen ”Sliver” så Hollywood var på väg. Men ändå, vad
ville Madonna?
Det fans en oro för att hon spårat ur, tagit det för långt.
Men efter ”erotica” gjorde hon en kovändning och det hela framstår som en
parantes. Ändå ”erotica” som jag köpt och som jag gömde i skymundan i
skivsamlingen. Den gömdes undan. Planschen ”in bed with Madonna” hade varit
provocerande nog. Med ”Erotica” gick hon hela vägen och mer där till. Än i dag
har jag svårt att skriva om detta album. ”deeper and deeper” ”Bad girl” och ”fever”
helt otroliga låtar i sig. Men texten till ”Erotica” var banbrytande.
Antaganden, diskreta frågor. Den talade till mig som femtonåring.
Visserligen borde man ana sig till vart allt var på väg då
”Justify my love” en nyskriven låt från samlingsalbiumet ”The Immaculate”
släpptes i november 1990. Men vändningen var tydlig då ”bedime stories” kom
1994. Vad hände där under de där åren. ”Express your self” var raffinerande,
och ”Like a prayer” provocerande då de kom 1989. Det kanske började då. Det var
ett faktum med ”Justify my love” och det blev allt tydligare 1992. Men 1994 var
det historia med ett undantag för ett litet efterskalv i form av ”human Nature”.
Frågan ska separeras, lämnas ensam, slitas ur sitt sammanhang innan den
formuleras. ”Vad hände då 1992?”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar