När höstmörkret faller

Det är mörkt före klockan tjugo. Det finns ingen återvändo. Det finns ingen möjlighet att vrida tillbaka klockan. Och jag vet vad som skulle kunna skänka mig viss värme. Jag känner hur kylan kryper allt närmare för varje natt som går. Jag vaknar av att frysa, jag påminns om att det inte blir ljusare. Och jag rör mig långsammare mellan det vakna och den djupa sömnen. Låt det komma, låt det tränga in, jag minns, jag glömmer inte, och jag känner, vad känner du? Vardagsmys, höstmys, guldkant, kalla det för vad du vill, men det känns som det är den enda möjligheten. Mörkret faller, låt det falla. Det finns ingen väg bort från det, man kan bara ta sig igenom det. Ska man överleva, ska man nöja sig med det eller ska man ha lite högre mål än så?

Sommarens slut var början. Du kanske har tänkt tanken, du har redan mitt nummer, du vet hur du kan nå mig, du kan följa mig på avstånd via digitala forum. Du ser mig andas via sociala medier. Ett steg i taget, ett andetag i taget, ett närmande, en höst som tonar upp sig. Det finns ingen återvändo, det går inte att vrida tillbaka klockan. Man känner det i ben och märg, ens sinnen fylls av det. Vardagsmys, soffmys, höstmys, kalla det för vad du vill, men det känns som den räddning som erbjuds. Mörkret faller, låt det falla det finns inget som man kan göra för att hindra det att komma över en. Det går inte att blunda för, det går inte att undfly. Så vad ska man göra då mörkret faller, då man inte kan fly, vilka möjligheter finns det? Vi ska igenom det, ska vi bara genomlida det eller ska vi göra något mer av det? Några förslag?

Ingen väggbelysning, ingen golvbelysning, tyst rör man sig genom mörkret med en kopp nybryggt kaffe. Tv-n är solen som man dras till. Det blir bara mörkare och mörkare. Det märks allt tydligare för varje dag som går. Och det finns ingen återvändo, det går inte att vrida tillbaka tiden. Vardagsmys, guldkant, höstmys kalla det för vad det vill. Mörkret har redan börjat att falla. Det kommer falla allt tyngre, allt snabbare och det finns inget som man kan göra för att förhindra mörkrets fall. Det går inte att bromsa. Så hur överlever man höstens mörker? Jag vet inte om jag nöjer mig med att överleva mörkret då det väl kommer till kritan, jag vill ha mer än så, mycket mer än så. Jag vill se vad hösten har att erbjuda. Varför överleva hösten då man kan uppleva hösten?