TV-ns underhållningen ebbar ut och försvinner bort från Mitt medvetande. Tavlan som visas på ipadens skärm målades 1901, tavlans namn eller konstnärens namn kanske vi kan återkomma till om det finns ett behov för sådana specifikationer vilket jag starkt betvivlar att det kommer göra. Tavlan är allt, verkligen allt. Tavlan leder mig till mitt nittiotal och till de formar som jag stöptes i. Alla de där drömmarna jag bar i mitt inre, alla de där svaren jag höll inne med då, de där åren 1994,1995,1996.
Tavlan påminner mig om något jag jagat sen september 2013 fram till dagens datum. Jag hade fångat det, försökt fånga det med min mobil. Det jag försöket fångat med min mobil 2013 hade målats på tavlan målad 1901 som jag nu tittade på.
Helt plötsligt försvinner allt. Ingenting är viktigt längre, ingenting annat än mitt rotande ibland mobilbilder dom jag tagit under hösten 2013, bilder som aldrig någonsin hamnat på instagram. Mina fingrar far likt hysteriska möss över ett köksbord i furu över iphonens skärm. Vid första anblick hittar jag något. Det är inte perfekt, det är inte rätt men det är en början. Jag plockar ut bilderna och börjar mixtra i filtret. Det ser ärligt talat för jävligt ut.
Samtidigt börjar jag tänka på tavlan som målades 1901. Tavlan är en målning, fan vet hur verkligheten såg ut för målaren, pensel och färg skapar ju möjligheter att skarva och lägga till. Jag har foton i min mobil. Jag använder det som en tröst för att det jag trodde fanns inte gick att finna på min iPhone. Jag använder förklaringen som en motivering till att jaga vidare. Min bild som är någon form av remake av en tavla som målades 1901. Det är så typiskt mig. Det är en typisk fredagskväll i mitt liv. Man kan utgå från att mina fredagskvällar börjar framför tv-n men hur fan de slutar är helt oförutsägbart. Kanske jag sitter och letar bland mobilbilder som påminner om en tavla från 1901 fast jag var inte medveten om tavlans existens då jag tog bilden 2013. Begripligt? Lika begriplig som hela min tillvaro skulle jag vilja säga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar