Jag är inte killen som längtar sol och bad. Knappast. Inte min grej. Men en solig sommardag finns en obeskrivlig längtan efter något svalkande att dricka, dåliga sommarplågor och en uteservering. Värmen i juni har stundom varit tryckande och på snudd till plågsam. Hela trädgården har förvandlats till en djungel och jag har knappt fattat att vi redan nått ljusets pik. Kvällarna fylls med 6 extra timmars ljus i juni i förhållande till december, och drygt fyra, fem timmar kortare natt i juni i förhållande till december. Ljuset bara kom.
Lika fullt väntar jobbet. Shorts och kortärmad skjorta känns som om det är på tok för mycket kläder. Mängden dryck i form av Lokavatten är kopiös. Det finns inget sätt att undkomma värmen, man får helt enkelt smälta, samtidigt som man knappt vågar tro att värmen skulle orka leva sommaren ut. Ändå finns det ingen längtan som är så stark som den efter uteserveringar, den bara växer. Går det att toppa 2013?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar